3/L

…återfår sin färg

Fortsättning

Det där med naturväsen och småfolk har aldrig tidigare varit något jag haft med i min egen världsbild trots att det även finns berättelser om såna i min egen släkt. Bland annat min mammas mormor (mam-mormor som vi kallade henne) såg och samarbetade med småtomtar, men jag själv har nog alltid förknippat dessa med sagor. Det är klart att jag många gånger tänkt att dessa sagor, från världens alla hörn, måste ha byggt på något, men ändå…

Efter att ha lyssnat på både Camilla och Bitte – vilka är två personer jag har full tillit till – som oberoende av varandra pratade om naturväsen i samband med huset i Gagnef så får jag nog försöka ta till mig även det. Jag har ju bestämt att jag ska ha ett vidöppet sinne för allt detta.

Det är också därför det känns så viktigt för mig att lära mig så mycket som möjligt så att jag kan avgöra själv när ”det är på riktigt” och när det bara är mina egna förhoppningar om att det är det.

Jag blir ständigt bättre på att urskilja vad som är vad och i samband med det så får jag också tillgång till mer och mer av denna oändliga världsbild.

Finns det något som inte finns tro?

Nåväl här fortsätter mina anteckningar från min andliga utvecklingsresa:

2011-02-13

Följande inträffade på min födelsedag, 29 januari, men nedtecknades först idag.

Jag blev trött efter det samtal jag hade med Sanna där vi pratade om Sebastian och allt vi upplever just nu. Jag lägger mig ner och hör ett ljust, ljust klingande i mitt högra öra. Jag bekräftar detta med att säga högt att jag har hört. Då hör jag det igen och varje gång jag bekräftar att jag hör så kommer ljudet igen.
Det är som om man slår på en triangel fast upphöjt i något mycket högre. Varje ton avslutas med ett klingande. Det slår mig då att det kanske är ett sånt där ”änglakling” som jag har hört talas om.

När jag och Sanna på kvällen var på väg hem till en väninna så gick vi och pratade om detta eftersom Sanna precis hade upplevt något liknande. När vi då pratar om det så kommer den där övertonen igen i mitt öra.

Dagen efter eller om det nu var samma kväll så känner jag återigen Heat lotion doften och funderar då på varför Sebastian kommunicerar/visar mig att han är där genom ”änglaklingandet”. Det slår mig då att jag kanske får lära mig hur jag ska urskilja när Sebastian kommer som den Sebastian vi känner här på jorden (heat lotion) och den Sebastian som består av mer ”objektiva – icke ego – allvetande –Sebastian” (änglakling). Jag vet inte men det känns som om jag är något på spåren.

2011-02-14

Idag är det alla hjärtans dag och igår kväll, efter att jag talat in mina minnen från min födelsedag, så bad jag Sebastian komma i min dröm för jag tycker att det är så mysigt att träffa honom där. Jag kände att det var länge sen vi hade haft en kommunikation och jag ville gärna höra något ifrån honom snart igen.

Jag vet inte om han kom i min dröm, men jag vaknade med en ny sång. Den här gången var det Cindy Loupers True colors vilket är en helt fantastisk låt på många sätt men särskilt om man lyssnar på texten. Nu gjorde jag det och jag tackar Sebastian så jätte mycket för den eftersom jag är helt säker på att det är han som meddelar sig med mig.
Jag grät befriande mycket och känner mig ändå så tacksam för att jag får vara med om det här.
Fast jag skulle ju helst ha sluppit så klart….

Det är snart fullmåne igen och Heat lotion doften tilltar, har det med varandra att göra? Är det ett sätt för Sebastian att tala om för mig att han är närmast vid fullmåne som Camilla sa…?

Cyndi Lauper - True Colors lyrics

You with the sad eyes
don't be discouraged
oh I realize
it's hard to take courage
in a world full of people
you can lose sight of it all
and the darkness inside you
can make you fell so small

But I see your true colors
shining through
I see your true colors
and that's why I love you
so don't be afraid to let them show
your true colors
true colors are beautiful
like a rainbow

Show me a smile then
don't be unhappy, can't remember
when I last saw you laughing
if this world makes you crazy
and you've taken all you can bear
you call me up
because you know I'll be there

And I'll see your true colors
shining through
I see your true colors
and that's why I love you
so don't be afraid to let them show
your true colors
true colors are beautiful
like a rainbow

Betydligt senare, någon gång på våren tror jag det var, fick jag höra att våra anhöriga på andra sidan endast kan se oss som färger vilket gjorde den här gåvan ännu vackrare på något sätt.(min notering idag)

2011-03-10-2011-03-11 Sanndröm?

Inatt drömde jag att jag och några fler, troligen Hanna med familj och Manda, satt i ett hus, ett fritidshus och tittade ut genom altandörren, ut i solen och pratade.
Allt var väldigt stilla.
Plötsligt ser jag att det är fullt med vatten utanför, det rör sig framåt sakta. Det är väldigt tyst, stillsamt och vackert.
Jag utropar ”titta det kommer en massa vatten” och när jag går fram emot fönstret så ser jag att det har blivit som ett hav utanför, med lite vågor som visar att vattnet kommer med större fart än jag först såg. Vatten kommer in genom altandörrarna, men vi står fortfarande och ser fascinerat på när vattnet plötsligt tar med sig ett av barnen ut genom altandörren igen.
Först utropar jag förtjust ”se nu får barnen bada” tills jag ser att vattnet vänder och tar, som sagt, med sig barnet ut.
Då får vi fart allihop och springer och kastar oss i vattnet efter barnet och då vaknar jag.

Jag glömmer denna dröm tills jag hör morgon nyheterna som berättar om en jordbävning utanför Japans kust som har bildat en Tsunami. När jag på kvällen tittar på nyheterna så ser jag de dramatiska fasansfulla bilder som visar båtar och bilar som vattnet tar med sig , men de visar också en film som utan ljud visar det stilla vatten som drar in över stora landområden där husen sveps med som om de vore gjorda av papp. Den frekvensen passade kusligt nära in på den dröm jag hade i natt.

2011-02-19

Jag testar min nya pendel och frågar om Sebastian är med mig i lägenheten idag och får veta att han alltid är med mig. Jag får också veta att mina fem guider fortfarande är här och att jag dessutom har ännu fler guider av olika ursprung och olika storlekar.
När jag frågade detta pendlade pendeln så starkt i en vid båge att jag blev rädd! Eller jag kanske bara blev överraskad…

2011-02-20

Idag kom jag på varför jag blev rädd. Jag hade nog undermedvetet tänkt att det var jag själv som styrde pendeln på något sätt. Så när den sen for så där tydligt fastän min hand var stilla så insåg jag att det inte var jag själv som styrde. Nu ska jag göra nya försök. Ett jätte bra verktyg för mig som vill ha snabba svar!

Jag försöker få tydliga svar på de flesta av de frågor jag har samlat på mig vad det gäller allt som hänt med Sebastian och lyckas nog ringa in svaren på ett sätt som gör det begripligt för mig:

Sebastians övergång var planerad och jag blir undervisad av både honom och mina guider. Har fått ett visst mått av undervisning tidigare också, men bara om jag själv bett om det. Sen Sebastian gick över har det ökat markant. Nu står som sagt Sebastian själv för mycket av undervisningen vilket ingick i den ursprungliga planen…

 Sebastian och Ella

Jag får veta att han är en högt utvecklad själ med ”ängla-egenskaper”. Även min hund Ella är med mig och jag kommer att kunna få se dem båda i det här livet. Så det är bara att fortsätta öva…

Jag får också veta att jag arbetar med min sorg på rätt sätt och att jag gör rätt i att lita till min intuition när den säger mig att jag har kontakt (heat lotion lukten, tjutet i öronen, de höga tonerna etc). Det stämmer också att jag har rätt i mitt antagande att jag undervisas i att lära känna skillnaden på de olika dimensionerna han kommunicerar ifrån.
Jag får också veta att det finns nivåer och/eller dimensioner emellan dessa.

Han bekräftar också att det är han som skickar sångerna till mig.

Sissi: Visst vet du att jag älskar dig? Sebastian: Ja!
Sissi: Jätte mycket? JAA!

Vaknade efter min eftermiddagssömn med att jag hade Orups ”Magaluf” i huvudet. Vad kan han vilja säga med den gamla ”dängan”, finns det något mer att hämta bland foton och film därifrån?

2011-02-21

Idag rätade jag ut lite fler frågetecken:

Nodinn´ är en del av Sebastians energier vilket innebär att de inte kunde vara här på jorden samtidigt.
Alla som just nu befinner sig runt oss (med några få undantag) har ”ängla-energier”.
Jag får också veta ur vilka olika ”energigrupper” mina tidigare hundar kommer och att min hund Ella är med som guide nu.

Jag noterar också att det inte går att få svar på framtidsvisioner (vilket kanske är tur), men det är viktigt att vi alla är i Gagnef den 21 december 2012.

2011-02-22

Vaknade i morse med låten ”Natteravn” (Rasmus Seeback) i huvudet…

2011-02-23

Låt: ”Amazing” (Bruno Mars)

Utöver de guider jag fått veta att jag har tidigare så har jag några fler anhöriga som är med: Morfar, pappa, mam-mormor, Gullan och Bertil.

Jag får också veta att låten ”Natteravn” är en hälsning till Johanna och ”Amazing” är till Hanna

2011-02-24

I morse var det Rihannas låt ”Only girl” till Manda tror jag.

Jag får veta att Sebastian är med i händelseutvecklingen i Arabvärlden.

Han säger att Manda ska fortsätta att plugga matte och han berättar också att vi två har levt tillsammans i flera olika liv och i flera olika sorts relationer; allt ifrån familjerelationer till krigskamrater.

2011-02-25

Indestructible med Robyn fick jag kl 4.22 inatt och kan inte släppa den sen dess (Den följer med och berör mig än idag när jag skriver detta, Sissis not.)

2011-02-26

Jag lyssnade på Indestructible med Robyn innan jag lade mig igår och fick en riktig ”längtan attack”.

Jag vaknade några gånger av att jag fortfarande hade Indestructible i huvudet och försökte tänka bort den för att ge plats åt en ny låt. Jag frammanade ”vilken låt som helst” och fick Monday morning i huvudet.

När jag sen till sist vaknade så hade jag fått David Bowies China Girl, så det är väl bara att kolla in texten på den. Tack

2011-02-27

Sjuk = Låten ”Sweet Dreams” med Eurytmics och Hart Beats med Robyn

2011-02-28

”Tragedy” med Bee Gees

2011-03-07

Idag fick jag veta att man kan ha guider som lever på jorden nu och fick namnen på några av de som jag har som guider (vilka jag inte kommer att namnge eftersom det kanske kan bli en stor press för dem om de får veta att de är mina guider).

Inatt så fick jag två ord; Pation och Cavier som jag försökte googla på för att se vad de betydde.
När  jag delade upp dem var för sig så hittade jag följande svar; pation kunde betyda uteplats och cavier var ett namn.Jag frågade istället pendeln och fick svaret att:

Cavier Pation är mitt ”högre jag” och är ett namn jag burit i ett tidigare liv. Enligt pendeln så föddes jag i Frankrike och bodde där ibland, men levde ett kringresande liv. Om jag verkligen reste tillsammans med Columbus när han upptäckte Amerika som jag också fick till mig att jag hade gjort känns väl för otroligt för att vara sant.

Kunde dock inte motstå frestelsen att försöka hitta namnen på den besättning som reste med Columbus, men har inte hittat några.

Vet inte riktigt vart jag ska leta om jag inte hittar något på Google eller Wikipedia…

2011-03-10

Sebastians första födelsedag utan honom själv. Vi kommer att uppmärksamma den på lördag tillsammans med hans vänner och andra nära och kära. Den kommer att gå helt i ”Sebastian stil” med mycket god mat (sån mat var och en – eftersom det är knytis - själv förknippar med Sebastian).

Hade ett tag en tanke om att alla låtar jag fick var ett försök av honom att sätta ihop en musiklista till det tillfället, men det är ju inga låtar med som är typiska ”Sebastianlåtar” direkt annat än Robyns låt kanske.
Han hade precis upptäckt Robyns senaste skiva och gett den en av sina sällsynta godkännanden trots att den kanske kan räknas till en ”mainstream” platta? (OBS! Den sista kommentaren var helt min egen eftersom det där med vad som är mainstream och inte var en ständig diskussionsfråga mellan oss i familjen).

2011-03-21 Kurs med Bitte:

Första övningen är samma som vi hade tidigare; att bestämma mötesplats med min högsta guide någonstans i rummet, sen skulle jag gå dit och försöka känna om jag kunde känna denne med mina händer.

Eftersom jag redan under själva meditationen kände att det stod någon bredvid mig på min vänstra sida så bad jag att denna skulle stå kvar där.

Jag gick därför och ställde mig strax bredvid stolen på min vänstra sida och försökte känna med händerna. Jag tyckte mig känna både värme, stickningar och en viss förändring i trycket, men jag blev osäker eftersom det var på en så stor yta. För stor för att jag skulle kunna känna vart den tog slut. Jag vände då på handflatorna för att se om det kändes någon skillnad och det gjorde det. Då var det väl bara att acceptera att det var energier jag kände i händerna, men att den var så stor… Jag såg då istället med ”mina inre bilder” en ”hjärtformad” gestalt i rosa och lila, väldigt vacker.
”Hjärtat” bestod egentligen av två hopslagna vingar på en människofigur (om jag ska vara ärlig med vad jag tror mig se) och spetsen på hjärtat var kroppen.

När jag ”kom tillbaka” och Bitte frågade vad vi alla sett och särskilt vad jag sett så berättade hon, efter att jag berättat vad jag upplevt, att den ljuskrona som hängde i taket ovanför den plats där jag upplevde att jag hade min guide, hade gungat så mycket att både hon och Michaelas hund hade reagerat så mycket att de båda (förmodligen) förväntade sig att se någon framträda till slut, men det var ju bara jag som ”såg” min ängel.

Nästa övning var att försöka känna i kroppen när vi hade våra guider nära och vi kunde också be om ett visst kännetecken för att känna igen när vi hade kontakt.

Jag kände nästan omgående att någon nästan ”klev in” i mig, men inte på något obehagligt sätt. Den kom liksom in framifrån så att jag kände den inne i ansiktet och kanske också i huvudet. Det började tjuta i mitt vänstra öra och då tänkte jag att ”bra där kan du ge dig till känna med att tjuta i det vänstra örat så kan Sebastian tjuta i det högra” jag hann inte mer än tänka tanken så ”vandrade” ljudet över hjässan och in i det högra örat, hur man nu ska tolka det. Var det Sebastian som var där eller var det min guide som inte ville hålla sig till några regler?

När vi sen skulle komma ”tillbaka” gjorde jag som vanligt och sen öppnade jag ögonen. Därefter var det blankt, jag hade total minneslucka. Jag satt och tittade Bitte i ögonen för att försöka förstå vem jag var, vart jag var och framför allt försökte jag få tag på de minnen jag alldeles nyss hade tillgång till. Efter kanske trettio sekunder så kom jag "tillbaka” helt och hållet. Obehagligt!
Men när Bitte sa att det kan bli så där ibland när man är uppkopplad så blev jag glad igen. Det händer ju faktiskt saker med min egen utveckling….

2011-03-24 Kurs med Camilla

Tema symboler/djur:

En lång avslappning, meditation och chakra öppning. Därefter skulle vi meditera för att träffa våra kraftdjur. Så fort jag stängde ögonen så såg jag ett skogsbryn där det stod en stor ståtlig råbock, hjort eller något liknande.
Jag fastnade lite på att försöka bestämma vad det var jag såg och till sist så bestämde jag mig för att det var en råbock.
När Camilla började guida oss in i en lövskog så tappade jag bort mitt djur. Hon guidade vidare och jag hade lite svårt att hitta den glänta Camilla bad oss komma fram till, men till sist gjorde jag det. Jag hittade också stenen jag skulle sätta mig på.
Däremot var det svårt att se något djur röra sig i skogsbrynet, men till sist kom han fram igen min råbock.
Jag gick och satte mig i gräset som Camilla sa att vi skulle sätta oss i och lockade fram min vän. Han kom fram och böjde ner sitt huvud i mitt knä så att jag kunde klappa om honom, krama, lukta och känna hans mule/nos mot mitt ansikte.
Camilla sa att vi skulle be att få ta emot en uppmaning, budskap etc. och jag fick då orden Tillit och Kraftfull först.
Jag satte sen ihop de orden till Kraftfull Tillit, vet inte om det var på eget bevåg eller om det var så det skulle vara.
Sen fick jag Kärlek och Frihet.

Nästa övning skulle vi göra två och två och eftersom jag inte kände någon på kursen så blev det ju extra spännande att se om det hade hänt något med min utveckling även på detta plan; att läsa andra.

Vi skulle dra var sitt djurkort, vi fick inte titta på dem. När vi tagit vårt kort så skulle vi ge det till den andra personen och sen skulle vi alltså läsa varandras.

Jag tittade på kortet jag fått i min hand och skrev ner det jag såg. När jag inte tyckte att jag kunde se så mycket mer så bad jag min högsta guide hjälpa mig att få fram eventuella budskap till den jag arbetade tillsammans med. Jag fick en hel massa till mig bl.a. ”dammsamlare” – gör dig av med gamla vanor, Rhododendron, Cylinder – cylinderhatt, ”skola om” och mycket mer som jag inte kommer ihåg.
Jag tittade på min lapp och tänkte att den första halvan, alltså det jag själv kunde se i kortet, var mer beskrivande ord om personen skulle jag tro, medan den andra halvan som jag hade fått hjälp med var budskap.

När vi sen skulle läsa upp vad vi fått fram så hade jag tydligen fått fram klockrena saker som hon visste precis vad det handlade om och berättade för mig vad de olika delarna sa henne. Hon blev så glad och jag blev så glad eftersom jag nu förstod vad symbolerna och orden betydde! Hon kände sig så styrkt av det jag fått fram.

Viktigt alltså att inte censurera bort något som man själv tycker verkar vara nonsens. Temat för dagen var ju symboler och de symboler jag fick till mig berättade en massa saker för den jag arbetade tillsammans med.

Hon fick fram en bra beskrivning av mig som person också. För första gången fick jag fram den varg jag alltid har känt mig som…
Det hon fick fram var: Styrka, frihet, gå min egen väg, frisk luft, kraftfullhet, integritet, kräver – vill ha respekt, vara fri samtidigt som jag vill tillhöra en flock – en gemenskap, viss vaksamhet, skärpt, kunnig, potent, varm, inte fjäskig, rak. Gryning och skymning = bra tider.
Hm, bra ord, detta måste jag försöka ta till mig, påminna mig om!!!

En annan intressant sak som också hände var att tjejen/kvinnan som satte sig till höger om mig presenterade sig med ett namn som hon själv gett sig som barn. Det namnet liknade det namn som jag själv också gett mig som liten. Hon utvecklade det hela med att berätta för oss andra att hon egentligen var döpt till Marie-Louise (precis som jag själv), men att någon av någon anledning (det kanske var hon själv) bytte ut det till ett namn som var en hopdragning av Marie-Louise (som lät nästan exakt som det namn jag fick) och sen kallade hon sig själv för det namn hon idag har.
Precis samma historia har jag själv med den skillnaden att jag har ändrat även det sista namnet till att bli Sissi (det var mina kompisar i lågstadiet som tyckte att det var lättare att säga).

Jag är döpt till Marie-Louise, men min mam-mormor drog ihop det namnet till Marise och eftersom jag inte kunde säga Marise så kallade jag mig själv för Sise. Min pappa kallade mig alltid för Sise så länge han levde och flera av mina närmaste släktingar kallar mig fortfarande för Sise vilket är det namn som påminde så mycket om hennes.

Jag berättade för henne om min historia som så mycket liknade hennes. Hon blev lite imponerad, men inte lika imponerad som jag. Jag fick nämligen känslan av att ha fått den bekräftelse på att just det namn jag hade gett mig själv som liten var mitt själsnamn som jag redan tidigare trott och så många gånger bett att få bekräftat.
Att nu befinna sig i det här sammanhanget med en kvinna som har gjort samma otippade förändring av sitt namn i två omgångar på liknande sätt som jag gjort och dessutom berättar om den historien här är bekräftelse nog för mig.

Nu kan jag lägga till Sise till det själsnamn jag redan fått för ett par år sen och känna att det verkligen är komplett. Vilket av någon anledning har känts väldigt viktigt för mig.

                                                                                     2011-03-28 Kurs med Bitte

Bra att ha om man ska göra en trumresa.

Vi skulle på Schamansk trumresa i kväll. Den övning vi skulle göra innebar att vi skulle ligga ner allihop. Inte så lätt i Michaelas lilla rum, men det gick till slut, med lite hjälp av soffa och extrasäng. Bitte satte på en CD med trumljud som skulle föra oss in i ett ”hål” som sen skulle ta oss vidare ut i en annan värld. Under resan skulle vi få sällskap av ett djur, vilket djur som helst, som vi skulle följa in i den nya världen. Bitte skulle leda oss…

Jag hittade snabbt mitt ”hål”, en järnvägstunnel som jag stack in i. Det gick i en väldig fart. Jag åkte längre och längre in och djupare och djupare ner. Det kändes som om jag hade åkt i minst tio minuter när Bitte sa att det var dags att hitta hålet?!! .. vadå, nu först?
Ok, jag fortsatte min resa när jag plötsligt insåg att jag nog inte hade stängt av min mobiltelefon som i värsta fall skulle kunna börja ringa när som helst och störa alla andra…
Nu blev det bråttom, jag måste åka tillbaks genom hela tunneln för att kunna komma ”tillbaks” till ”telefonvärlden” och stänga av den för att sen sticka in i tunneln igen…
Oj vad stressad jag blev, hjärtat slog i 180. Jag hittade först inte min tunnel igen och när jag sen hittade den så åkte jag inte in i de gångar jag åkte i tidigare osv. Jag beslutade mig för att börja om och försöka hitta ett nytt hål. Allt detta skedde nästan under panik eftersom jag förstod att Bitte snart skulle säga att vi skulle vara framme i den andra världen.

Det ska tilläggas att jag tänkte ”korpsvart” när jag åkte in första gången och började då analysera om korpen var det djur jag skulle följa. När jag sent om sider hittat mitt nästa hål i tunneln så kom det fram en trollslända som jag följde.

När Bitte sa att det var dags att komma fram ur ”hålet” och kliva in i den andra världen så var jag fortfarande i stresstillstånd och såg bara mörker fortfarande. Visserligen såg jag någon slags ”supernova” eller något liknande, men det räknades liksom inte för mig. Jag hade förväntat mig någon slags ”Edens lustgård”.

Vi hade också fått uppgift att fundera ut någon frågeställning eller förklaring på något som vi skulle ta med oss in till världen vi skulle besöka. Min tanke/fråga var på en gång ”är det möjligt för mig att lära känna den värld som Sebastian befinner sig i nu?”  Därför blev jag ju ganska besviken när jag ”bara” såg ett ljusfenomen som inte betydde annat än en massa färger.

Vi kom tillbaks och fick berätta vad vi upplevt och jag var inte så imponerad av övningen, men förstod som vanligt när jag berättade för de andra att jag trots allt kanske upplevt något mer betydelsefullt än jag själv förstod. T.ex. att trollslända betyder andligt uppvaknande. Jag frågade om Bitte hade gått omkring i rummet på min högra sida och fick veta att hon inte gjort det, det hade helt enkelt inte gått eftersom vi låg så tätt intill varandra. Inte hade Sanna heller viftat med sina händer eller armar till höger om mig. Då förstod jag att jag åter igen hade haft någon som befann sig på min högra sida, precis som när jag var på reningsceremonin i december.
Bitte berättade också att kristallkronan även denna gång hade börjat röra sig. Inte som förra gången utan mer kommit i gungning liksom.

Nästa övning var att försöka få fram ett djur till den som satt till vänster om oss själva. Jag fick upp en ”Varan” till den som jag hade där och ordet ”nyckfullhet” vilket tydligen hade en klockren betydelse för henne (symboliken kunde vi läsa om i Solögas djurbok). Själv fick jag en uggla från den som satt till höger om mig!

I bilen hem sen satt jag och pratade med Bitte om det som hänt förra gången när vi övade på att känna våra guider. Då jag hade fått tjut i vänster öra först och då jag försökte nå en överenskommelse med min livsguide om att när vi hade kontakt så skulle det tjuta i vänster öra så kunde det tjuta i höger öra när Sebastian var nära.  Då gick ju tjutet direkt över från vänster till höger vilket gjorde att jag trodde att de kanske retades med mig för att jag försökte styra upp saker och ting som jag ville ha det. Senare så kom jag ju på det självklara i att det så klart kan ha varit Sebastian som var med hela tiden och inte min livsguide. När jag sa att de kunde ta varsitt öra så ”hoppade” Sebastian till det högra för att tala om att det var han som var där och kommunicerade..

Korp: Var din fulla andliga kraft och gränser upphör att existera. Min gåva till dig är att få framgång.

Trollslända: Du har en stor andlig gåva – använd den. Min gåva till dig är att ha en stark intuition.

Uggla: Gör bruk av din egen visdom. Min gåva till dig är att föra din egen visdom och tradition vidare.

2011-03-29

Solstorm

Nyhetsmorgon: En forskare från Nasas rymdforskningsanstalt och en generaldirektör från något energiverk satt och diskuterade solstormar. Generaldirektören berättade att hon varit inbjuden till en konferens i USA för att diskutera nästa års beräknade solstormar som kommer att slå ut elen och därmed, datorer, GPS:er, satelliter, mobiler etc.
”Hur kan man skydda sig”? frågar intervjuaren,
”se till att ni har transistorapparater med batterier så att ni kan höra nyheterna på radion, se också till att ni klarar er utan el ett tag”.
”Ingen fara säger rymdforskaren, vi kommer att veta minst en vecka före det händer så att folk kan förbereda sig” (eftersom vi är några som ganska ivrigt har diskuterat vad man tror kommer att hända 2012 så blev just den här informationen rätt intressant).
När detta diskuteras så tjuter det oavbrutet i mitt högra öra och aktiviteten i mitt Kronchakra är intensiv.
Jag bekräftar högt att ”jag förstår att detta som sägs är viktigt även om jag inte riktigt vet vad jag ska göra med informationen”.
Då visar de en film där man får se hur solstormar ser ut på solen och det är ett skådespel som i väldigt hög grad visar samma bild som jag såg igår när jag var på trumresa; de där färgerna som jag då tyckte saknade relevans…
Jag bekräftade detta med att säga det högt och lovade också att jag skulle berätta för de som jag tror skulle ta det till sig. Då försvann tjutet från höger öra och aktiviteten i Kronchackrat slutade

Eftersom jag pratar en hel del om chakra så kan det ju vara bra att veta var de sitter på kroppen vilket framgår av bilden här bredvid.

Fortsättning följer...